Veckans poesi.
Ofta blir det kanske snarare månadens
poesi.
Alltså: Sådant jag skrev när jag var ung
och vacker (!).
Åren närmast före och efter 1960.
Kommentarer och åsikter är välkomna!!
Till:
Den senast inskrivna
övers.
De tidigare alltså liggande under.
Om natur. Om Livet!. Om ord. Om golv. Bagateller. Sjukhus. Elände. Nonsens. Skola. Gästpoeter!
8 Bosse Malmgren
___________________________________
Hon hade de mjukaste läppar
som smakade vän kamrat flicka
inte bara kön
Hon hade en kalufs
lång svart som natten
härlig att smeka
hennes ögon
mörka men ändå blå
Jag begrep dom aldrig
kunde inte bestämma
om dom var mörka eller blå
Hon hade två mjuka armar
som värmde så skönt runt min hals
Hela din
kropp smekte sig mot mig
Hon var allt
det jag ville
att min flicka skulle vara
________________________________________
Att prata.
Jag talade med dig ikväll
inte om det jag helst ville säga
inte om det som bubblar i
mitt hjärta
inte om att jag älskar dig
inte att jag måste höra din röst
Man säger inte sånt
Det hör inte till god ton
att säga vad man menar
och mena vad man säger
Ord ska vara kalla
Känslofritt avmätta
Jag är inte kall
inte
känslofri
jag är het
inom under ytan
Jag hatar den seden som vanlig
är
att känsla ska döljas
lidelse gömmas
Kvar är bara
kall
torr
själdödande
Artighet.
___________________________________
Aldrig
var jag snällare pojke
än när du såg på mig
Aldrig
avstod jag så gärna
så mycket
för att ej skrämma dig
Jag avstod allt
men fick ändå
allt.
___________________________________
Du strö mig över håret
sa jag var rar när jag log
Jag rufsade om din kalufs
din kind var så mjuk
armarna
var varma runt min hals
Jag var trygg hos dig
du var min . .
___________________________________
Mitt lilla skogsrå
som glider fram
genom livet
på mjuka ben
Med hårets slöja
mot axlarna
och blicken spörjande
strax under lugg
__________________________________