Veckans poesi.
Ofta blir det kanske snarare månadens
poesi.
Alltså: Sådant jag skrev när jag var ung
och vacker (!).
Åren närmast före och efter 1960.
Kommentarer och åsikter är välkomna!!
Till:
Den senast inskrivna
övers.
De tidigare alltså liggande under.
Om relationer. Om Livet!. Om ord. Om golv. Bagateller. Sjukhus. Elände. Nonsens. Skola. Gästpoeter!
8 Bosse Malmgren
___________________________________
Ett gult löv
föll
sakta mot marken
Ett vilset gult löv
utan fast punkt
Ett ensamt gult löv
sommarens sista
___________________________________
Sommarens sista ros
Sommarens sista nyponros
Stulen
under stulen frihet
i en natur som togs mig ifrån
O ros
Din milda
starka
söta sommardoft
låter mig andas frihetens luft
i mitt fängelse utan galler
i den bur
som tvingar mig med band
starkare än stål
band som är min rädsla
O du ros
som låter mig andas frihetsluft
O ros
låt mig en
försvinnande sekund
få del av din frihet
din styrka
som trotsar sensommarnattens köld
och regn
Ge mig en aning om vad du är
Låt mig - som du - få glädja andra
med frihet.
___________________________________
Vart tog solen vägen
Jo,
ett moln kom emellan
men alla moln har en silverkant
Och när molnet gått förbi
blänker
solen till
före nästa moln . . . . .
_______________________________
En heliumfylld ballong
av drömmar
Med baruim i barlast
Simmande i en Ocean av
väte
och tre ensamma molekyler
av liv
sex atomer syre
En svart dans bland kväve
till spektralglada toner
från fjärran flytande stjärna
av värme
Vid absolut nollpunkt.
_______________________________
En samling
av snökristaller
i folkspråk benämnd: Flinga
virvlar runt
bland svåräkneliga andra flingor
Dansar en glad calypso
om vintern
om kyla frost och Bore
Han, Kungen av Is, du vet.
________________________________
Tjärn
En liten handfull vatten
utkastad i natur
i natur Nolaskog
ett blåviolett stänk
i höstgrönt
under himmel i blågrått
med klarröda stänk
bland det mildgröna
himmelsljuset.
___________________________________
Att från bottenläge
sjunka djupare
det är ganska svårt
men det går
En stunds ensamt umgänge
med naturen
kan dock bota det mesta.
___________________________________